Påverkas ni av det som ni själva skriver?

Hej! Jag har en fråga till er - påverkas ni av det som ni själva skriver? Om man skriver om något speciellt, eller om man uttrycker en känsla i skrift. Jag gav mig in i mitt projekt poesi/dikter lite för snabbt där i början av året. Mitt uttryck, varje tomt blad fylldes av ett djup, för att jag själv inte mådde jättebra då. Och det här med att skriva poesi på ett glatt, lekfullt och fantasifullt sätt skulle jag vilja lära mig. Men åter till frågan - påverkas ni av det ni själva skriver? På vilket gör ni det i så fall och hur mycket egentligen? Det kommer säkert att bli en återkommande frågeställning den närmsta tiden. 
Nu plötsligt känns det som att jag har all tid i världen. Jag passar på att komma i gång med mitt skrivande, vilket har varit något saknat. Jag vill att den här platsen ska handla om att övning ger färdighet. Jag hoppas och önskar att jag kan förmedla det till er, och även mig själv. 
Sen har ju plötsligt tid över till läsningen nu. Man brukar ju tala om att läsningen utvecklar skrivandet, och det tror jag på. Mitt ordförråd och uttryck utvecklas, men det är också så mycket mer än så... I dag, den 23 april 2018 är det värdsbokdagen och jag firar den väl så här. På bilden var det solnedgångsljus som gjorde de tunna boksidorna alldeles guldiga. Och den stunden var jag bara tvungen att spara... 
 

Det hänger fortfarande med...

Ja att Det av Stephen King är en riktigt lång bok är något av det bästa med hela läsupplevelsen. Även om det har varit en lite hackig läsperiod på senare tiden. Men sedan påsklovet har jag läst ganska mycket faktiskt. Det började när jag låg i sängen på landet, med det vintriga Skåne utanför fönstret. Jag tog en paus lite då och då med fågelfotografering... Juste ja, Rupi Kaurs Milk and honey, omväxling förnöjer. Lite engelsk poesi och Stephen King det är faktiskt inte en så dum blandning. 
Nu i slutet av Det är boken riktigt spännande. Slutet i böcker är något speciellt, när man kommer in i stunderna då man inte alls vill lägga ifrån sig den där så bra boken. Ni förstår väl vad jag menar? Precis så är det i alla fall nu, och just för tillfället glider jag mer än gärna in i de resor som bokvärldarna ger mig... 
 
 

Störst av allt, Malin Persson Giolito

Störst av allt, Malin Persson Giolito. 
 
Bokens baksida:
 
De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan
mötas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. 
Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det
slutar i katastrof. Nio månader senare ställs arton-
åriga Maja inför rätta.
 
Störst av allt är en naken skildring av en fullskalig
tragedi i överklassens ombonade frizon och ett 
sällsynt inkännande porträtt av en ung människa. 
 
 

Vad menas med gestaltning?

Förra veckans begrepp och fördjupning var gestaltning. Men jag undrar, vad det egentligen är och handlar om? Vad gör man för att gestalta ett ting? Tidigare så har jag talat om att uttrycket i skrift är så fantastiskt. Jag vill beskriva det som en konstform. Man brukar tala om att "måla med orden"... Åh, jag älskar verkligen den meningen. Det är absolut den allra största lyckan för mig som skribent att lyckas förmedla och ge läsaren en bild. Genom gestaltning känner jag upplever du som läsare mer. Skribenten kan gestalta en människas handlingar, ord, tankar, upplevelser och känslor. Gestaltning handlar om att en text blir mer levande. Medan en ogestaltad mening är att bara redogöra och ge information. 
Så att gestalta är en guldfärgad nyckel i novellen, ja vilken text som helst blir mer levande. Vad är det som vi gör då? Jo, genom att gestalta så skriver vi mer utvecklat. 
 

The Miniaturist, Jessie Burton

Åh, den här veckan såg jag Miniatyrmakaren som ligger ute på SVT just nu. Jag måste bara tipsa er om att se den, och jag länkar till serien såklart. Den är ju baserad på en bok av Jessie Burton, det vill säga The Miniaturist. Vilken jag hittade i föräldrarnas bokhylla, så roligt! Dock på engelska, man jag har insett mer och mer att det utvecklar mina engelska färdigheter att läsa böcker på språket. Men vi får väl se om jag ger mig in i den engelska boken eller kanske den svenska utgåvan först. Det återstår att se? Miniatyrmakaren finns nu i alla fall i läshögen! Ja, vid det här laget är läshögen STOR, men mycket bra lästider väntar där. Det innebär även säkerligen många bra bokrecensioner. Så nu ska jag återgå till en lat helg i soffan med min nuvarande bok... 
Länk till Miniatyrmakarenhttps://www.svtplay.se/miniatyrmakaren 
 
 
 

Caraval, Stephanie Garber - Baksida

Caraval av Stephanie Garber.
 
Bokens baksida:
 
Scarlett har aldrig lämnat den lilla ön Trisda där hon bor tillsammans med sin syster Tella och deras far. På håll har hon fascinerats av Caraval - det årliga uppträdandet där åskådarna deltar i ett magiskt spel för att lista ut vad som är verkligt och vad som är fantasi.
 
När inbjudan äntligen kommer reser systrarna dit. Men så fort de stiger i land kidnappas Tella. Scarlett har fått lära sig att allt som sker under Caraval är på låtsas, men snart är hon indragen i ett högst verkligt spel på liv och död. 
 

Påsk och lite poesi på engelska...

Den här påsken har jag börjat bläddra lite i Milk and Honey av Rupi Kaur. Alltså att läsa poesi och dikter, det är något speciellt med det uttryckssättet tycker jag. Visst är det också mysigt att ligga i sängen och läsa poesi under loven, och plötsligt blir man lite påskäggssugen också. Men att läsa poesi på engelska det är nytt för mig. Texterna är ju ganska korta, bra övning för att öva engelska då känner jag. Däremot tycker inte jag alltid att diikter och poesin är det lättaste att tolka. Att kunna tolka och läsa av det, även om det är en kort dikt, har jag alltid tyckt är utmaningen. En rolig utmaning i och för sig! - jag pratar både om texter på svenska och engelska.
Så nej, mitt lov har inte varit helt fel trots allt, inte i läsväg i alla fall! 

Ord - Edith Södergran

Ord av Edith Södergran från Dikter 1916.
 
Varma ord, vackra ord, djupa ord... 
De äro som doften av en blomma i natten
den man icke ser.
Bakom dem lurar den tomma rymden... 
kanske de äro den ringlande röken
från kärlekens varma härd?
 
 
 
 

Gräsets grammatik - Lars Huldén

Ännu en vanlig måndag. Men vad skulle ni säga om att införa diktmåndagar? Och inte längre kommer måndagar att bli "vanliga", när ingen är sig lik. Jag har läst Pirjo Kukkonens artikel, Mitt språk mitt liv mitt allt - Språkspel och identitet, finns länkat på Facebooksidan ord_guld. Det var där jag hittade Gräsets grammatik. Den här veckan är det alltså Lars Huldén som skrivit måndagsdikten.  
 
Gräsets grammatik kan synas enkel, 
men är svår att lära för en människa. 
Där finns inget singularis, 
och följaktligen ej heller något
dua-, tria- eller pluralis.
Numerus intresserar alls inte gräset.
 
Vindarna är gräsets verb.
I stället för att böja verben
böjer det sig själv, 
mer eller mindre djupt.
verbet kan alltså kompareras
i gräsets grammatik (vilket inte 
är så vanligt i svenskan, jfr dock 
tjuta och stortjuta). 
 
substantiv och adjektiv bildar
liksom hos de antika grammatikerna
en enda klassnormen.
 
men denna är hos gräset mycket liten
varmt-kallt, vått-torrt i stort sett
endast. 
 
Beröringspunkterna med mänskligt språk
är således få. Men vill man göra sig
förstådd kan man försöka att vattna
gräsmattorna eller blåsa vänligt på
någon tuva.

 

 


Språket, dialekter och digitalisering

Hej! Hur har ni det därute i vinters grepp? Själv har jag plötsligt sportlov och vädret är precis som det ska vara tycker jag. Jag var väl inte den enda som saknade snön i jullas, eller? Nu sitter jag ändå mest inne och tittar ut på solskenet - idag fick jag också en videoidé när jag ännu en gång tittade ut sådär...
Jag är ganska aktiv både på Instagram och Facebooksidan @ord_guld . Jag har till exempel berättat att jag skriver om digitalisering just nu (lite eget arbete). Men idag körde jag ihop skolarbetet i svenska1 med digitaliseringen. Jag har några reflektionsfrågor om dialekter som jag klurar på och så igår hittade jag ett avsnitt från radioprogrammet Språket i P1, Sveriges Radio. Frågeställningen lyder: "Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?"
Del 1: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/984920?programid=411
Del 2: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/987610?programid=411 
Idag hade jag egentligen tänkt få mer gjort. Men jag har i alla fall lyssnat igenom det här avsnittet och nu ska jag mest formulera mig klart i några frågor. Ja, språket påverkar digitaliseringen och vad innebär det för dialekterna egentligen? Vad tror ni och hur tänker ni? - kring språket, dialekter och digitalisering. 
 

Jane Eyre, Charlotte Brontë - Baksida

Jane Eyre av Charlotte Brontë.
 
Bokens baksida:
 
Skildringen av den unga flickan Janes svåra uppväxt, hennes tid på välgörenhetsskola, hennes ankomst till Thornfield Hall och mötet med den gåtfulle mr Rochester och hans dunkla hemlighet, är sedan länge en klassiker. Mycket har skrivits om romanen, utifrån vitt skilda motiv: feminism, religion, symbolism, kärlek, passion, natur, barn, sociala frågor och så vidare. Generation efter generation har levt med och faschinerats av Jane Eyre och hennes långa och krokiga väg fram till ett självständigt liv. 
 
Redan när Jane Eyre kom ut 1847 blev den en storartad framgång. Genom sin passionerade och uppriktiga skildring av en älskande kvinnas strävan efter självständighet och likaberättigande utgör romanen en milstolpe i kvinnoskildringarnas historia. Jane Eyre är en både skarpsinnig och romantisk berättelse om kärlek, men också ett försvar för kvinnans rätt till lika värde. 

Förföljaren, Nora Roberts - Bokrecension

Jag såg omslaget och boktiteln en gång på nätet. Efteråt blev jag så där himla nyfiken, som man kan bli. Jag måste läsa boken, tänkte jag.
 
Jag hade ganska höga förväntningar när jag började läsa Förföljaren. Visst hade jag läst baksidestexten innan, tolvåringen som avslöjar sin pappa som en seriemördare och nu, arton år senare, har blivit en framgångsrik fotograf.
Huvudpersonen heter Naomi Carson och att hon är fotograf var något av det bästa med hela boken. Jag som själv tycker om att fotografera och hålla på med bilder, så det blev lättare för mig att känna igen mig i karaktären. Kanske gjorde det att känslan, hela läsupplevelsen, blev verkligare.
Det här med att du känner igen dig extra mycket i en karaktär har väl de flesta upplevt. Är det inte fantastiskt?
 
Naomi har precis hittat ett hus nära havet. Det är gammalt och behöver renoveras, vilket man får följa ända fram till slutet av boken. Möjligtvis att lite mycket fokus ligger på renoveringen?
Bokens handling är väl framförallt om hur minnen, en del händelser, aldrig lämnar oss.
Att Naomi upptäcker att pappan var seriemördare för arton år sedan är något som förföljer henne såklart. Det fortsätter faktiskt förfölja, aldrig lämnar, eller? Kan det försvinna om man "bekämpar" detta, slutar låta det vara en del utav ens liv. Det är svårt, men funkar det, vad tror ni?
 
Mardrömmarna finns ännu kvar. I sitt hus vid havet söker Naomi lugn och ro - hon vill helst vara ensam. Hon vågar inte riktigt släppa in någon annan i sitt liv, hon döljer sanningen och sitt ursprung.
Ändå lär Naomi känna sina grannar och blir vän med Xander, som är bilmekaniker och musiker. Eller, kanske till och med lite mer än bara en vän?
 
Jag tyckte att inledningen på boken var riktigt bra faktiskt. Men jag blev besviken på mittendelen där det gick lite för trögt framåt. Det där hade jag också läst om i andra bokrecensioner.
Däremot, mot slutet började det äntligen bli mer spännande igen! Kanske att boken hade kunnat sluta på ett annat sätt, det kändes en aning abrupt.
Jag gav Förföljaren 3 av 5 stjärnor, ja det var nog alltså mittendelen som sänkte mitt betyg, synd.
 
Nora Roberts var en ny författare för mig men mitt intryck var att Förföljaren var en väldigt bra bok, och jag läser gärna fler av hennes böcker, till exempel Kidnapparen som kom ut nu i december 2017.
Jag har skrivit mer om författaren här:   

Nora Roberts

Jag läste nyligen Förföljaren av Nora Roberts, vilket också var den första lästa boken av Roberts för min del. Och jag ser framemot att läsa ännu fler!
 
Förföljaren / Obsession gavs ut 2016.
 
Andra böcker som Nora Roberts har skrivit är bland annat:
 
Stormvarning / Storm Warning, år 1992.
Irlandstrilogin / Irish trilogy collection, år 2003.
Dödlig besattet / The Collector, år 2014. 
Lögnaren / The Liar, år 2015.
 
Hon har också gett ut böcker i andra namn, alltså olika pseudonymer som Jill March, J.D. Robb och Sarah Hardesty. Nora Roberts är en av USA:s mest aktiva författare med över 150 utgivna verk. Hon har flera gånger legat på bästsäljarlistorna hemma i USA, och många gånger även på första platsen. 
 
Nora Roberts föddes i Silver Spring, Maryland, i en stor familj. Författarskapet verkar vara något som finns i den här familjen, så att bli författare var nog snabbt ganska självklart för henne. 
 
Här kan ni se författarens hemsida: http://www.noraroberts.com
Där inne kan ni även hitta en länk till hennes blogg, spännande!
 
Andra använda källor:
 
Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nora_Roberts  
 
AB Albert Bonniers Förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/R/nora-roberts/
 
 
 
 

Vad är ett bra avslut på jullovet? Och lite kring bokrecensionsfunderingar

Hej, nyss hemkommen från en promenad till biblioteket. 
Jag sitter nu här inne i värmen och tänker tillbaka, för mysigt var det ju ändå utomhus. I dag ligger det ett tunt lager frost på marken, som glittrar så där magiskt likt kristaller, ni vet. 
Men nu sjunker sakta solen igen och förbi var den 9 januari, eller? Tänk om det blir en så där fin solnedgång som det var för några dagar sedan. Om jag orkar får jag väl ta mig ut igen då... 
Men så finns det en röst som kan säga till mig, att visst är det ändå minnet som är viktigast, Hanna? Även om det är kul att fånga en solnedgång på bild.
Det är ju nu man vill vara ledig, om så bara det där jullovet kunde få vara en hel vecka till.
Nä, för i morgon börjar vardagen, skönt med en halvvecka då. Och någonstans vill jag försöka hitta det bra i vardagen och faktiskt glädjas åt det, även om det också är en helt "vanlig tråkig måndag" ibland. 
 
Under helgen jobbade jag med mina två projekt, det ena baserat på Nora Roberts bok Förföljaren och årstemat poesi/dikter. Då kunde jag se att det fanns likheter i projekten.
Jag vill nog fortfarande hålla igång de som olika projekt, men jag tänkte att jag kan kombinera dessa två ändå i en videoförklaring. Kanske, vi får se hur mina idéer tar sig längre fram?
Jag passade äntligen på att skriva ihop en bokrecension på Förföljaren, så den här helgen blir det Nora Roberts här, kul!
När jag skrev bokrecensionen den här gången började jag fundera så smått över om jag inte ska pröva mig fram lite mer under året med bokrecensionsskrivandet. Jag menar, testa att jobba lite mer efter andra mallar?
Mina tankar tog mig till den här mallen från Läxhjälp.nu : http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/skriva-bokrecension/
Nästa gång kommer jag nog alltså utgå från den här mallen. Roligt att se om jag lyckas utveckla mitt bokrecensionsskrivande under året, vad tror ni?
 
I går avslutade jag dessutom mitt lov på absolut bästa sätt. Ja, gissa? Jag inhandlade två nya böcker i en bokaffär som hade utförsäljning. Då kan inte lovet bli mycket bättre!
Har någon av er läst Let it Snow av de tre författarna John Green, Maureen Johnson och Lauren Myracle eller kanske Ceremonin av Kiera Cass.
Själv har jag tidigare läst böcker av John Green och serien av Kiera Cass har jag varit nyfiken på länge nu. 
Nej, läsåret har det inte varit något fel på ännu så länge tycker jag!
Och bredvid mig ligger just nu The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian, skolarbete väntar, nästan lockar lite.
Jag ska fortsätta hänga kvar i mitt bokflow en stund, och så hörs vi senare under veckan! 
 
 
 
 

Allt jag inte sa, Yrsa Walldén - Baksida

Allt jag inte sa av Yrsa Walldén.
 
Bokens baksida:
 
Klockan är exakt tjugotvå minuter över elva första gången du kysser mig. Det sista jag ser innan jag sluter mina ögon och innan dina läppar rör vid mina är en digitalklocka på ett sängbord med lysande blå siffror, 23:22. Tjugotvå minuter över elva och hela min värld vänds upp-och-ner. 

Om

Min profilbild

Hanna

Hanna, 18 år Mitt största intresse är cello. Annars gillar jag att fotografera och att skriva :)

RSS 2.0