Johann Wolfgang von Goethe och Citat // Bokprojekt del 3

            Där mycket ljus är
     där är ock mycken skugga
Johann Wolfgag von Goethe
 
sidan 285 i Nora Roberts Förföljaren finns orden. Jag minns att just när jag läste det så tyckte jag att jag kunde relatera och förstå, kanske koppla ihop det med handlingen i boken.
Rubriken lyder så här: ”Ljus och Skugga”
Alltså, där mycket ljus finns, finns också mycket skugga. Jag tänker mig att vi ofta upplever något som ljust och bra, en situation eller på en plats men att det kan vara raka motsatsen, skugga, mörkt. Hemligheter. När vi väl fördjupar oss, då allt kommer fram. Kanske någon form av sanning? Som att ljuset kan vara en osanning? Just hemligheter, att något döljs av en eller flera anledningar.
Fast jag vill heller inte prata om att ljuga, för så behöver det å andra sidan inte heller vara, tycker jag. På ytan kan något se bra ut, men ju mer man får veta genom att lära sig, gå vidare, genom tiden, så sjunker man längre in under ytan (isen?) – där svarar det, och plötsligt ser man allt från ett nytt perspektiv. Ja precis, olika perspektiv. 
Nu får ni också hjälpa mig, hur vill ni tolka Johann Wolfgang von Goethes ord? Beskriv och berätta, förklara – minns att inget är fel!  
 
                                     Där mycket ljus är
                             där är ock mycken skugga
 
Johann Wolfgang von Goethe föddes 28 augusti 1749 i Tyskland. Han var författare, diktare och naturforskare.
Den mest kände och betydelsefulla tyske diktaren, så står det på Wikipedia. Hans verk betraktas som att höra till världslitteraturen. Den mångskiftande idérörelsen romantiken som uppstod vid slutet av 1700-talet och pågick till slutet av 1800-talet. Goethe var en av den här tidens mest betydelsefulla kulturpersonligheter. Han inspirerade många musiker, som Beethoven, Mendessohn, Schubert och Schumann. 
Jag tänker mig typ Goethe som en kompositör, eftersom hans namn har lite en sådan klang, vilket gör att jag accocierar till musik? Eller är det bara jag? Fast ja, så var han väl en sorts kompositör – med skapande, men inte just med musik.
Fler citat av fantastiska Goethe:
 
Om du vill ha ett klokt svar, så måste du fråga klokt
 
Njut när du kan, uthärda när du måste
 
När du engagerar dig, samverkar universum för att hjälpa dig
 
Instruktioner ger mycket, men uppmuntran ger allt
 
Ingenting är värt mer än den här dagen
 
Källor: 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe
https://www.motivation.se/innehall/johann-wolfgang-von-goethe/
http://klokacitat.se/av/johann-wolfgang-von-goethe
 
 
 
 
 

Retorik, engelska och bokprojekt!

Sitter och dricker te med honung ur favoritkoppen, med hus i mängder som täcker hela koppen. 
Sedan har jag taimat in en förkyldning, precis nu när det började vända åt ett bättre håll med vardagen! Grattis... Suckar djupt. Strax ska jag sova, nya tag imorgon alltid. Hm, kanske tappar rösten helt under veckan? Nä, nog om tråkigheter, jag har lite roliga funderingar.
Retorik. Vad tänker ni på när ni hör det? Jag är inne i en process då jag försöker ta reda på detta för tillfället. Som vanligt lyckas jag göra varje arbete dubbelt så stort än vad det är tänkt. Men, jag gillar att förjdupa mig och bygga på det i efterhand. Speciellt med något som jag vet att jag kommer ha mer nytta av, en utveckling som jag gärna bär med mig fortsatt också. Så, jag återkommer snart med vad jag har för funderingar om retorik! Men så länge skulle det vara så spännande att höra vad ni tycker? Skriv och uttryck er!
Fick en bok på engelska i skolan, The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian av Sherman Alexie. Alltså ja, jag skulle vilja fördjupa mig mer här också, med författaren och kanske något mer. Vi får se hur jag lägger upp mina tankegångar, men någon gång under veckan ska jag ta tag i det i alla fall. Mest här för att göra det hela roligare, Hanna som annars nästan alltid läser på svenska. 
Jag har äntligen jobbat ihop del 3 och 4 i mitt bokprojekt så det kommer upp den här veckan och nästa. Torsdagar att längta efter kan man säga!
Nu ska jag drömma om mina skrividéer (kanske?) och låta det hela utvecklas vidare snart...
 
 
 

Jordskott och Miljöer?

Egentligen tisdagsinlägg med fundering, men det får bli en fredagstanke den här veckan. 
Jordskott. Har ni tänkt på en sak? Säsong 2, som utspelar sig i Stockholm, är alltid mörk och regnig.
Mörk och regnig? Det var faktiskt pappa som först sa det, men visst är det så måste jag nu ändå hålla med om!
Är vår huvudstad verkligen så mörk och regnig... Ja, eller så är det slaskigt, ni vet vinterslask. Många scener och rum utspelas under jorden? Okej, Jordskott. Det hörs på namnet, hehe. Men ni förstår kanske påängen. På ett sätt var första säsongen mycket bättre med skogen och miljön i Silverhöjd. 
Men jag minns inte, fanns det mer sol och ljus där? Ja, i vilket fall som helst så får jag kanske inte en så bra "bild" - på något sätt, av Stockholm så här långt. Mörkt och regnigt. Vilken huvudstad? Trisst, tråkig och dyster. Otrevlig. Men åh, det sätt som de ändå väljer att framställa huvudstaden på är både intressant och spännande. 
Även om jag själv aldrig känner mig helt hemma här. Fast jo, jag älskar Stockholm som en turiststad. Så säger andra att "Du har ju stockholmska...". Nää, jag vill inte ha det, inte stockholmska i alla fall.
Farmor och jag pratade faktiskt om dialekter. Melodier, toner, olika klanger. Visst är dialekter också som musik? Och ärligt talat, vilken lycka att kunna ha en dialekt. För det är väl inte alla som har det? I alla fall inte så tydligt? 
 
Men för att fortsätta med Jordskott.
Förövrigt så är det som vanligt väldigt kul med en miljö som jag känner igen, befinner mig i dagligen, för så är det ju? I en scen, en person blev jagad i Rålis, ja som den Stockholmare jag är kallar jag Rålambshovsparken för Rålis. Men det där handlar ju om att allt blir så mycket verkligare med platser som jag själv varit på. Miljöer. Hur viktiga är egentligen miljöerna? På vilket sätt spelar miljön roll? Både i filmer och i skrivandet? 
Miljöer, visst är det värt att fundera vidare över det? Miljöer. 
Det är ett steg och en process som jag vill få in mer av men som samtidigt är så lätt att det blir för mycket.
Så veckans tänkare blir miljöer, ganska bra tills vi hörs igen.
Här kommer också en länk till programmet: https://www.svt.se/jordskott
 
 
 
 

Lars Kepler - En kärlekshistoria

Hallå, längesedan med torsdagskul, men den här veckan har jag något att skriva om faktiskt!
Lars Kepler, jag läste Hypnotisören i somras. Så bra bok, spännande... Typiskt sådan där bok som är svår att slita sig från. Har ni läst boken? Ja då vet ni vad jag pratar om.
Vecka 44 sändes det ett program på SVT som pågått under några veckor.
Näst sista avsnittet handlade just om Lars Kepler, pseudonymen som består av paret Ahndoril. Vilket faktiskt var jätteintressant att veta hur de två har jobbat fram böckerna. Genom att var en skriver, sedan mailar de texterna mellan sig, trots att det här sitter bredvid varandra, i samma rum. När de mailar kan författarna ändra något i innehållet, beskriva något på ett annat sätt, sedan håller de på sådär tills de kommer fram till ett slutgiltigt resultat. Framförallt skapade de sin pseudonym för att kunna samarbeta!
Just för att det där samarbetet inte fungerade när de var två, två olika författare. 
Visst är det bra att använda miljöer och platser som vi känner igen och har möjlighet att beskriva jättebra, platser som vi varit på. Men kanske ska man ändå inte välja sin egen lägenhet? Det gjorde Lars Kepler i första boken, där själva hypnotisören bor.
Vilket slutade med att de fick flytta ifrån den lägenheten! Att bli påverkad av det man skriver - en annan sak de pratar om är mardrömmar när vissa delar har skrivits.
Läskigt! Hela bokvärlden som du skriver verkar bli så otroligt verklig? Men ja, jag måste säga att jag älskar det där, beundrar och inspirerar det. Jag önskar att jag också hade den där fördjupingen. Även om det låter liiite skrämmande! 
Här kommer en länk till programmet (en halvtimme). Så får ni kolla in det och fundera vidare:
https://www.svtplay.se/video/15722624/en-karlekshistoria/en-karlekshistoria-sasong-1-alexander-och-alexandra-ahndoril
 
 

 
 

Ett höstlov med ljussken...

Hej! Visst var det var ett tag sedan... Jag har haft höstlov nere i Skåne i stort sett under hela veckan.
På måndagen åkte jag ner till Skåne under eftermiddagen och jag fick uppleva en så fin solnedgång, solen som sjönk under hela resan. Åh, ni vet hur underbara solnedgångar kan vara på hösten!
Den blev riktigt guldig när jag närmade mig och sedan såg jag en vacker solnedgång från bilfönstret, innan det täta höstmörkret tog vid.
Men det är inte det enda ljussken som jag upplevt under den här veckan. Österlen Lyser, ett evenemang som pågår under tre dagar i Skåne, började på fredagen. Årets Ljusby var Ystad! Såg fantastiska bilder med en naturfotograf, Jens Birch, som använt ljuset på ett helt fantastiskt sätt i sina bilder. Inspiration! Sedan stod jag nere vid hamnen i Simrishamn och fick se ett ljusspel med strålar, som bildade något slags kalejdoskop i himlen - ja, jag vet inte riktig hur jag ska beskriva det. Hur fint är det inte på kvällen när ljus syns i vattenspeglingen förresten? Lite som en vacker tavla. Tände en marschall för alla fina själar.
Under hemfärden på tåget var det kolsvart utanför fönstret, med ljusprickar från städer och byar som ändå såg hemtrevligt ut...
Ljus på olika sätt - så fint, värmande och mysigt så här års. Det bär jag med mig under en tid och sprider vidare!

En vecka med källkritik!

Hej, här kommer äntligen en veckouppdatering!
Jag har varken kommit vidare med berättelse (det var länge sedan nu!) eller bok, inte heller idéer som ligger och väntar.
Däremot kom veckan att handla om källkritik och jag lyckades färdigställa alla uppgufter som låg på den punkten. Men källkritik, det är ju ganska kul faktiskt. Och viktigt! Jag känner hur mitt skrivande jag, skribenten får möjlighet att utvecklas och få en större värld genom detta.
Vad tycker ni om källkritik? Tänker ni på det här ofta? Vad är ens källkritik? Min första tanke är egentligen min säkerhet genom vem jag tror på, vad jag tror på och hur många perspektiv jag väljer att tro på. Men det kanske inte handlar om just det...
På nätet skrivs det mycket om källkritik också:
http://www.mediekompass.se/lektionstips/kallkritik/ 
https://digihist.se/4-historieforskning-i-den-digitaliserade-varlden/kallkritik-och-hanvisningar-pa-webben/
Klicka er vidare till det nya avsnittet som ersatt i länk nummer två - eller läs båda texterna helt enkelt.
Om man skriver om källkritik - måste man inte själv då vara källkritisk? Är alla dessa personer just källkritiska egentligen?
Okej, sedan är allt det här med källkritik lätt att glömma bort ibland kanske. Som helhet är jag nog inte alltid bra på det här, det erkänner jag - men under veckan har jag väl ändå tagit till mig det mer och reflekterat vidare. Intressant! Sedan fastnade jag för meningen Vem säger vad till vem?
Så jag avslutar med: Hur reflekterar ni vidare över det här samtalsämnet?
 

Är naturen lite läskig? - ämnen som jag inte är så insatt i?

Hallå där! 
Det var en mörk morgon i dag - var tog solen vägen? Senare under dagen läste jag det här: https://www.svt.se/nyheter/ovanligt-morkt-ute-i-stora-delar-av-sverige Tänk att hela livet faktiskt cirkulerar kring jorden, rymden, miljön - vad finns det för gemensamt ord för det här nu igen? Och att det är vi som måste ta hand om platsen, föra vidare hur man gör. Nya kunskaper och gamla kunskaper. Varför man gör som man gör? Utvecklas. Sedan tycker jag att det nästan är lite läskigt att så mycket påverkar, eller att... kanske naturen och dess händelser är läskiga på något sätt? Äsch jag vet inte, jag känner att jag inte är särskilt inne i det här ämnet, haha. 
Det har gått ytterligare en vecka och jag har knappt gjort något i skrivande form. Jo faktiskt en argumenterande text om svensk politik. Något som jag tycker kanske inte slutade så värst argumenterande?? Jag tycker snarare att texten blev någon form av debatt, vilket jag faktiskt sökte upp - och det är ju en form av argumenterande text. Så egentligen ska jag inte säga så mycket mer nu. Men som att det här resultatet med debatt-texten skulle vara något dåligt? Jag konstaterar att jag heller inte känner att jag är särskilt inne i ämnet debatter, hehe. Och syftet är att påverka - här kommer en länk: http://larare.at/svenska/moment/texttyper/debattartikel.html Alltså vi kanske kan samla ihop mina tankegångar till att texten blev mer som en debattartikel, tror jag. 
Här kommer en länk som också får sammanfatta den här delen: http://komvux.cecile.se/utdelat_under_lektionen/skriv_tips/argumentera/Argumentera%20-%20Olika%20typer%20av%20texter%20+%20hur%20man%20skriver%20dem.pdf
I mellanstadiet, sådär i femman eller sexan kom jag hemskuttande någon gång och berättade glatt att vi skulle argumentera i klassen, ja det var väl så kul så att det etsade sig fast i minnet. Så där under en tid hade vi en hel del argumentarande både i skolan och en engagerad-elev-som-drog-hem-samtalsämnet? Okej, jag tror att jag skulle kunna göra den här diskussionen lååång, vilket vi kanske kan ta någon gång när ämnet lockar mer och jag lyckas skriva ihop något bra om det. Kul!
Nä, nu ska jag fortsätta tänka på cellonoter istället så att jag så småningom kan avrunda tisdagen med att läsa ett kapitel ur Förföljaren av Nora Roberts - möjligtvis att det blir roligare uppdatering senare framåt helgen då. Ni får ha det så bra i höstmörkret så länge! 

Sir Thomas Browne och Citat // Bokprojekt del 2

        ...att denna synliga värld blott är en bild av 
den osynliga, i vilken – som i ett porträtt – tingen inte
    finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former.
                          Sir Thomas Browne
 
Texten hittas på sidan 193, vid delen som heter Panorama, i Nora Robetrs Förföljaren. Den här gången blir det en större utmaning att skriva och tänka kring det känner jag. Eller bara att förklara, fast minns att inga tangegångar är fel! Robert Frosts ord kanske var lättare att se och förklara? Dessutom var det en kortare text. Varför är det alltid så att något längre behöver vara mer avancerat? Ärligt talat ser jag faktiskt mer framemot att tolka meningen i fotografi den här gången.
Så den här gången vill jag faktiskt börja med att fråga dig som läser vad du får upp för funderingar? Själv tänker att det är lättare att se en helhet om vi tar mening för mening. Det första låter ju helt omvänt och knäppt? Att denna synliga värld blott är en bild av den osynliga. Tänk om vi kanske bara är en ”lek” som någon hittat på i den verkliga världen, som när man var liten och satt på golvet och lekte med legogubbar till exempel. Verkligheten kanske finns precis utanför en dimridå, den värld som är osynlig för oss. Något som jag också tänker på är att alla är ju olika individer och att vi ser på vår omgivning på många, många olika sätt. Jag älskar att försvinna in i den värld och rymd som cellon och musiken ger mig. Man skulle kanske kunna säga att det är min synliga värld och att den är osynlig för andra. Alla kan såklart gilla musik, men just min värld och mitt universum ser ju ingen annan om jag inte berättar om det. Som i ett porträtt. Det är troligtvis den meningen som får mig att koppla ihop det här med bilder och fotografi. Varför just ett porträtt? Kan det inte vara en tavla? Ett porträtt är en avbildning, för att återge en individ? Eller återge en personlighet kanske, genom att kunna se ett speciellt ansiktsdrag i ett porträtt. Tingen inte finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva om det här, jo, jag tänker att jag skulle vilja skriva vidare på det första som jag skrev. Finns vi inte som vi gör eller finns inte saker på det sätt som man upplever det. Utan i snarlika former, bara i liknande meningar. Det skulle kanske kunna låta som hallucinationer, eller som om det finns något dubbelt av allting, som något parallellt.
 
                  ...att denna synliga värld blott är en bild av 
          den osynliga, i vilken – som i ett porträtt – tingen inte
              finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former.
                                   Sir Thomas Browne
 
Sir Thomas Browne föddes den 19 oktober 1605 och dog på sin födelsedag 1682. Han var en engelsk författare och skrev inom många olika ämnen som medicin, religion och vetenskap. Thomas Browne har bland annat skrivit Religio medici och Pseudodoxia epidemica. Det står på wikipedia att den senare boken handlar om sagoväsen som gripar, basilisker och fågeln Fenix, och han frågar sig om det finns fyrfotadjur med olika långa höger- och vänsterben.
Jag hittade en rolig sida på Goodreads med Thomas Browne citat så jag avslutar den här delen med att dela sidan med er: 
https://www.goodreads.com/author/quotes/53520.Thomas_Browne

Litteraturpristagaren och Kulturkollo...

Hej! Även om jag inte har har någon ny uppdatering i berättelseuppdatering så tänker jag ändå skriva ihop något litet kort. Vi kan ju börja med att nämna att den brittiske författaren Kazuo Ishiguro fick årets nobelpris i litteratur. Jag vill jättegärna skriva ihop något om honom under veckan, så får vi se när det skulle komma upp. I sociala medier har jag fått syn på hans bok Begravd jätte och den låter spännande. Vi får se om jag lyckas läsa något av vinnaren i litteraturpriset innan året är slut? Vad har ni för tankegångar om årets pristagare? Ni kanske redan läst någon bok av honom? Juste, här kommer en länk också till Begravd jätte från Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789146226659/begravd-jatte/ 
När nu skrivinspirationen svackar lite är det just roligt med sociala medier. Jag läste ett inlägg från @Kulturkollo på Instagram: https://www.instagram.com/p/BaDpeWRDE6S/?taken-by=kulturkollo 
En utmaning! Jag tänker att det skulle vara något roligt att få ihop en text på - bara för att hålla igång skrivandet. Eller så kan det vara något att påbörja, sedan kanske det utvecklas till något större. Om inte annat kan man skapa funderingar och filosofera vidare under veckan.
Nä, nu ska jag faktiskt skriva ut texterna från bokprojektet så att jag får en överblick över det. På återseende lite senare i veckan!

Robert Frost och Citat // Bokprojekt Inledning

Slut och början – de finns inte alls
           Endast det emellan 
                Robert Frost 
 
Jag har börjat läsa Nora Roberts bok Förföljaren. Jag tror att bokrecensionen på boken kan bli riktigt spännande och bra. Idag kan jag väl säga att jag älskar när man läser en bok där man känner igen sig i karaktären! Vem gör inte det? Det är så kul att läsa om huvudpersonen Noami som är en framgångsrik fotograf och hennes fotoäventyr och fotograftankar. Jag undrar om det var därför som jag fick tillbaka min fotoglädje efter en tid utan fotoinspiration...
Nej idag hade jag egentligen tänkt att skriva om något annat som hör till boken. Som jag förstår det finns det olika delar i boken/avsnitt, med fotorubriker, så som Skärpedjup eller Panorama. Under varje avsnitt står det alltid en dikt, eller kanske är det utdrag ur någon dikt. Under torsdagarna i oktober vill jag dela med mig av de här texterna och lite om vem som skrivit de. Sedan kan vi kanske tillsammans tänka vidare på vad det betyder? Okej, det här skulle kunna bli ett jättestort roligt bokprojekt för mig då jag plötsligt fick fler idéer om det hela, men vi inleder det i alla fall så här. 
Skärpedjup hittar ni på sidan 101 i boken och där läser jag:
 
                           Slut och början – de finns inte alls
                                      Endast det emellan 
 
Det här kan man verkligen tolka hur som helst. Jag tycker själv att tanken är fin – att endast det emellan finns? Visst är det här något sådant man alltid borde ha med sig genom livet, tror jag. Fast å andra sidan är ju en tanke för många att man föds och dör. Sedan vill man väl hoppas eller ha en tro om att ett land som Nangijala, från Bröderna Lejonhjärta, finns i verkligheten. På vilket sätt vill ni tolka eller berätta om meningen? 
 
Robert Frost var en amerikansk poet som föddes 26 mars 1874. Han är en av USA:s mest betydande och lästa moderna lyriker. Frosts lyrik utmärks av en sträng form och ett enkelt bildspråk. 
En annan dikt som Robert Frost har skrivit är The Road Not Taken, vilken ni kan läsa här om ni vill:
https://www.poetryfoundation.org/poems/44272/the-road-not-taken
 
Källor: 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Frost
https://www.poets.org/poetsorg/poet/robert-frost
 
             

Ett inlett bokprojekt...

I måndags spelade jag cello i en fin kyrka, lade märke till fina reflektioner i pianot från färgerna i krykofönstret. Den stunden tar jag med mig den här veckan. Det roligaste jag har i berättelseuppdatering är ett roligt projekt som jag påbörjade medan jag nu läser Förföljaren av Nora Roberts. Ett projekt som från början mest var lite spontant, men nu har jag gått in i en inställning om att det kan bli ganska mycket större än så. Steg 1 är att skriva ner resten av citaten och reflektera kring. Det är faktiskt spännande och det känns som att det utvecklar mitt skrivande. Jag börjar dela det här med er från och med torsdag så får ni en inblick i vad jag pratar om. Så ser jag framemot att börja med steg 2 också så småningom, att ge mig in i att försöka tolka och förmdela texterna i fotografi. Någonstans där tänker jag kanske att jag börjar att göra lite videouppdateringar om projektet - men än så länge är det steg 1 som gäller! Och ni får hänga med genom allt. 
Vad det gäller berättelser så har jag inte skrivit något de senaste dagarna och som det ser ut nu så går det lite i perioder i och med skolan... Men det känns bra och kul att vara igång med ett bokprojekt i alla fall. Jo förresten, Förföljaren är väldigt bra också. Har redan många funderingar kring boken, så bokrecensionen kan nog bli bra! Ni får ha det så bra, så hörs vi senare under veckan! 

Läsa på tunnelbanan...

Jag åker tunnelbana varje dag till skolan. När jag har med mig en bok är det så mysigt att bara kunna ta upp den och läsa hela vägen fram. Går inte resan snabbare också, eller är det bara jag som känner det så? Sedan tycker jag att det helt fantastiskt att se andra sitta där och läsa i en bok. Det känns som en helt egen värld, och som något gemensamt att flera sitter och läser i en tågvagn. Även om varje bok har en egen värld, en egen berättelse, som en alldeles egen individ. Så känns det ändå kul att vi har det här gemensamt. Det är nästan så att jag ibland blir nyfiken på vad du läser just nu? när jag sitter där. Hur är den boken? Den senaste tiden har jag själv läst Kungens fånge av Victoria Aveyard och den är helt enkelt bäst! Nu låter det som att jag mer betraktar omgivningen än läser, fast det gör jag såklart inte. Sedan upplever jag också det som att den där rösten som talar om vilken station nästa är blir avlägsen. Samtidigt susar världen förbi i ögonvrån. Pröva att ta med en bok och läs på tunnelbanan vänner! 

En fin rödpenna...

Go eftermiddag med en roligare tisdagsuppdatering i livet som författare, eller livet med att utveckla sitt skrivande. Jag fick en fin rödpenna i helgen, så den hoppas jag får mycket användning för i det fortsatta skrivandet och jobbet. Jag har skrivit ganska lite, men det börjar ändå bli mer än hur det varit i början av september. Ett steg i taget så ska jag säkert snart kunna börja skriva mer. Jag tror att jag har skrivit om meningsuppbyggnader några gånger. När jag rättar mina berättelser märker jag att jag ofta kan vända på meningarna eller bygga de på andra sätt än vad som är rätt. Jag vet inte vad jag ska ge för exempel eller hur jag ska förklara mig riktigt. Vid en sökningen "Meningsuppbygnad" på google får jag i alla fall upp det här http://larare.at/svenska/moment/skrivhantverket/meningsbyggnad.html Vilket vi alla kanske kan inspireras av den här tisdagen. Idag har jag gjort ett försök till att börja läsa Förföljaren av Nora Roberts så i kväll blir det säkert att ta kväll tidigt och komma in i boken ordentligt. Jag har förhoppningar om en spänning i vardagen än så länge! Har någon av er läst boken? 

Arbetstitel, omformuleringar och att inte slarva med miljön?

En ny höstvecka och nu fortsätter jobbet med "Meningen var nog att det skulle bli vi två". Jag har faktiskt lärt mig mer, eller kommit underfund med nya saker sedan senast. Jag läste ett inlägg i Författare på Facebook och kom förbi uttrycket "Arbetstitel." Jag har ju tidigare sagt att jag inte är helt nöjd med den nuvarande boktiteln. Men den låter ju så töntigt, även om det kanske är det som jag vill komma fram till i slutänden med berättelsen. Så svaret är väl att den nuvarande titeln är en arbetstitel? Jag gillade i alla fall ordet och dess användning, så jag fortsätter nog så. Nu vet ni kanske vad jag talar om när jag nämner ordet nästa gång. Sedan har jag (igen) kommit underfund med att när jag skriver in på datorn så är det steg 2. Oftast slutar det med att jag omformulerar mig mer eller mindre från det första utkastet (alltså i blocket). Nu när jag är så inne i det här tänker jag fortsätta att skriva i eftermiddag, fast minns att just när det går som bäst kan det vara smart att avsluta. Jag läste förresten en intressant text om att inte slarva med miljön:
https://tidningenskriva.se/skrivskola/valj-din-plats/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=nb_skriva201709 
Det är väl där jag känner att jag ligger. Jag älskar att kunna beskriva en miljö ni vet sådär så att läsaren verkligen får bilder i huvudet och upplever allt. Men jag vill fortfarande utveckla det här. Dessutom är det så lätt att få det till för mycket information istället. Så vi kan väl konstatera att det här med miljön är en rolig utmaning! 

Ett förseglat brev? Är bokrecensioner svåra?

Hej! Jag har precis skrivit klart "Ett brev till mig själv", en svenskauppgift i skolan. Brevet ska förseglas och sedan öppnas på studentdagen. Oj, det här var lättare sagt än gjort måste jag säga. Jag har skrivit ihop något i alla fall som blev lite halvbra. Det är nog bara tanken på att jag ska läsa det igen om 3 år. Vad kommer jag liksom att tycka om texten då egentligen? Äsch, den här veckan har jag i vilket fall som helst roligare berättelseuppdatering. Igår började jag skriva vidare på "Meningen med allt var nog att det skulle bli vi två". Ja, det är svårt att börja skriva igen efter ett uppehåll. Men jag tänker sätta mig ner och fortsätta skriva i eftermiddag! Måste även skriva in en hel del text på datorn, det känns som att det var en hel evighet sedan som jag gjorde det. Jag gjorde att försök också till att skriva ihop en bokrecension på Legender av Torgny Lindgren, så vi får se om det kommer upp under helgen. Om den blev bra så kan jag säkert använda den - fast ärligt talat så tycker jag alltid att böcker som diktsamlingar är svåra att sammanfatta, speciellt när det var ett tag sedan som jag läste boken. Tycker ni att bokrecensioner kan vara svåra att skriva? Oftast slutar det med att jag läser igenom bokrecensioner som andra gjort, jag tänker att det är väldigt nyttigt att göra så också. Ha en riktigt bra onsdag nu så hörs vi snart!

Förkyning, böcker och lästips?

I går regnade det hela dagen och jag började min vecka med att bli sjuk. Idag har jag bott i soffan, framför serie. Men jag kände att jag var tvungen att fixa med bilder, så nu sitter jag här en stund. Strax återvänder jag nog ändå till soffan och en bok. Jag läser ju Kungens Fånge av bästa Victoria Aveyard nu. Den är så bra och ni kan väl vänta er en bokrecension ganska snart skulle jag tro. Fast i helgen kommer bokrecensionen för Sjöfararna Outlander-serien äntligen upp! Sedan under resten av lördagarna i september kommer jag dela årets födelsedagsböcker baksidan. Kanske blir ni lite lästips då förhoppningsvis. Men ja, det lär komma några bokrecensioner under tiden också. Den här veckan har jag inte skrivit vidare på berättelser eller fortsatt med något rättande. Att vara sjuk slår ut all energi, även om det bara handlar om en enkel förkylning. Snart lär jag säkert skriva jättemycket om berättelserna igen! Så länge kan vi väl tipsa varandra om böcker?

Är LibreOffice bra? Och fotoproblem...

Den här veckan tänker jag mest på hur jag ska använda min nya dator, en Mac - vill kunna redigera mina bilder bättre där. Men så blir alla bilder dålig kvalité på nätet? Åh fotografen blir trött och irriterad. Men, jag tänkte i alla fall att jag skulle skriva om hur det går med berättelser. Jag har skrivit in alla rättning av "Drömmar blir verklighet 3", tjoho. Så ändå känner jag mig ganska produktiv idag. Det enda som är kvar är att kolla upp några ställen som jag inte förstod - sedan kan allt läsas igenom igen och så var det, det där med kapitelnamn. Men allt jobb lider mot sitt slut. Jag har en fråga till er som använder macdatorer. Vilket program har ni att skriva i? Just nu har jag LibreOffice, men hur bra är egentligen det? Hjälp mig gärna! Jo, och så är jag ju 18 år nu - vad nu det innebär. Ännu känns livet nästan precis som vanligt, jag lär väl komma på saker under det här året. Jag fick några böcker på min födelsedag, precis om jag önskade mig också. Så de vill jag snart skriva om! Jag vet vad som kommer rädda min höst, böcker och läsning. Speciellt nu när hösten gör entré! Läser ni mer under hösten, eller är det bara jag?
 
 
 

Sarah Dunant

Sarah Dunant är en brittisk författare. Hon har skrivit många internationella bästsäljare. Hon har också jobbt med teater, tv och radio. Hennes produktion upptar allt från hårdkokta detektivromaner till historiska thrillers. I sina böcker berättar Sarah Dunant ibland två eller tre handlingar parallellt.

Här finns mer att läsa om författaren för den som vill: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sarah_Dunant

 

 

 

 

 

 

 

En boklista/Födelsedagslista 2017

Jag skrev ihop en boklista, som är lite längre på bilden också... Någon av böckerna önskar jag mig såklart i present idag. Annars ser jag framemot att klara av skolan och unna mig någon bok som belöning då och då? Låna på biblioteket? Jag ser i alla fall framemot att någon gång bocka av böckerna i min boklista. Se boklistan på goodreads bli större och växa! En del av böckerna är fortsättningar på serier som jag har i min bokhylla. Har man en serie måste man väl ha hela, eller? Men många av böckerna och författarna är tips som jag fått via tagen #bookstagram på Instagram. Stort tack för alla tips #bookstagram och för att ni gör dagarna och veckorna mycket bättre! Vad sägs om Emelie Schepp eller Kristina Ohlsson? Jag tänkte under hösten att jag skulle dela med mig av baksidorna på böckerna så får vi alla ta del av boktipsen. Så småningom kommer det väl troligtvis lite bokrecensioner också? Så länge undrar jag om ni läst någon av böckerna? Har ni fler lästips?
 

Lässmys! och bokprat...

Hej! Jag har fortsatt med att skriva in rättning av berättelse! Vid det här laget har jag bara lite av kapitel 18 kvar. Imorgon planerar jag att bli färdig med all rättning, alltså hela det här steget. Det är några markeringar som jag gjort för att jag inte förstått det, sedan ska allt läsas igenom igen. Sista steget är att låta fantasin flöda och komma på kapitelnamn. Men jag väntar mig att det här sista ska gå fort - inte fort på ett slarvigt sätt såklart.
Jag har börjat läsa Legender av Torgny Lindgren. Imorgon eftermiddag ska jag unna mig själv varm choklad och läsning. Känner att jag vill komma in i berättelsen lite bättre och mer. Nästan att jag hoppas på att det ska regna så har jag en anledning att sitta där och läsa. Visst är det så att små viktiga stunder i vardagen som en lässstund efter skolan/jobbet gär att vi orkar mer. Helst av allt skulle man ju läsa någon riktigt bra deckare? Fast det kommer kanske in när mörkret sänker sig och hösten kommer. Då vill jag ju ha en nästan spöklig omgivning... Vilka böcker läser ni just nu?

Tidigare inlägg
RSS 2.0