Förföljaren, Nora Roberts - Bokrecension

Jag såg omslaget och boktiteln en gång på nätet. Efteråt blev jag så där himla nyfiken, som man kan bli. Jag måste läsa boken, tänkte jag.
 
Jag hade ganska höga förväntningar när jag började läsa Förföljaren. Visst hade jag läst baksidestexten innan, tolvåringen som avslöjar sin pappa som en seriemördare och nu, arton år senare, har blivit en framgångsrik fotograf.
Huvudpersonen heter Naomi Carson och att hon är fotograf var något av det bästa med hela boken. Jag som själv tycker om att fotografera och hålla på med bilder, så det blev lättare för mig att känna igen mig i karaktären. Kanske gjorde det att känslan, hela läsupplevelsen, blev verkligare.
Det här med att du känner igen dig extra mycket i en karaktär har väl de flesta upplevt. Är det inte fantastiskt?
 
Naomi har precis hittat ett hus nära havet. Det är gammalt och behöver renoveras, vilket man får följa ända fram till slutet av boken. Möjligtvis att lite mycket fokus ligger på renoveringen?
Bokens handling är väl framförallt om hur minnen, en del händelser, aldrig lämnar oss.
Att Naomi upptäcker att pappan var seriemördare för arton år sedan är något som förföljer henne såklart. Det fortsätter faktiskt förfölja, aldrig lämnar, eller? Kan det försvinna om man "bekämpar" detta, slutar låta det vara en del utav ens liv. Det är svårt, men funkar det, vad tror ni?
 
Mardrömmarna finns ännu kvar. I sitt hus vid havet söker Naomi lugn och ro - hon vill helst vara ensam. Hon vågar inte riktigt släppa in någon annan i sitt liv, hon döljer sanningen och sitt ursprung.
Ändå lär Naomi känna sina grannar och blir vän med Xander, som är bilmekaniker och musiker. Eller, kanske till och med lite mer än bara en vän?
 
Jag tyckte att inledningen på boken var riktigt bra faktiskt. Men jag blev besviken på mittendelen där det gick lite för trögt framåt. Det där hade jag också läst om i andra bokrecensioner.
Däremot, mot slutet började det äntligen bli mer spännande igen! Kanske att boken hade kunnat sluta på ett annat sätt, det kändes en aning abrupt.
Jag gav Förföljaren 3 av 5 stjärnor, ja det var nog alltså mittendelen som sänkte mitt betyg, synd.
 
Nora Roberts var en ny författare för mig men mitt intryck var att Förföljaren var en väldigt bra bok, och jag läser gärna fler av hennes böcker, till exempel Kidnapparen som kom ut nu i december 2017.
Jag har skrivit mer om författaren här:   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0