En vecka med källkritik!

Hej, här kommer äntligen en veckouppdatering!
Jag har varken kommit vidare med berättelse (det var länge sedan nu!) eller bok, inte heller idéer som ligger och väntar.
Däremot kom veckan att handla om källkritik och jag lyckades färdigställa alla uppgufter som låg på den punkten. Men källkritik, det är ju ganska kul faktiskt. Och viktigt! Jag känner hur mitt skrivande jag, skribenten får möjlighet att utvecklas och få en större värld genom detta.
Vad tycker ni om källkritik? Tänker ni på det här ofta? Vad är ens källkritik? Min första tanke är egentligen min säkerhet genom vem jag tror på, vad jag tror på och hur många perspektiv jag väljer att tro på. Men det kanske inte handlar om just det...
På nätet skrivs det mycket om källkritik också:
http://www.mediekompass.se/lektionstips/kallkritik/ 
https://digihist.se/4-historieforskning-i-den-digitaliserade-varlden/kallkritik-och-hanvisningar-pa-webben/
Klicka er vidare till det nya avsnittet som ersatt i länk nummer två - eller läs båda texterna helt enkelt.
Om man skriver om källkritik - måste man inte själv då vara källkritisk? Är alla dessa personer just källkritiska egentligen?
Okej, sedan är allt det här med källkritik lätt att glömma bort ibland kanske. Som helhet är jag nog inte alltid bra på det här, det erkänner jag - men under veckan har jag väl ändå tagit till mig det mer och reflekterat vidare. Intressant! Sedan fastnade jag för meningen Vem säger vad till vem?
Så jag avslutar med: Hur reflekterar ni vidare över det här samtalsämnet?
 

Är naturen lite läskig? - ämnen som jag inte är så insatt i?

Hallå där! 
Det var en mörk morgon i dag - var tog solen vägen? Senare under dagen läste jag det här: https://www.svt.se/nyheter/ovanligt-morkt-ute-i-stora-delar-av-sverige Tänk att hela livet faktiskt cirkulerar kring jorden, rymden, miljön - vad finns det för gemensamt ord för det här nu igen? Och att det är vi som måste ta hand om platsen, föra vidare hur man gör. Nya kunskaper och gamla kunskaper. Varför man gör som man gör? Utvecklas. Sedan tycker jag att det nästan är lite läskigt att så mycket påverkar, eller att... kanske naturen och dess händelser är läskiga på något sätt? Äsch jag vet inte, jag känner att jag inte är särskilt inne i det här ämnet, haha. 
Det har gått ytterligare en vecka och jag har knappt gjort något i skrivande form. Jo faktiskt en argumenterande text om svensk politik. Något som jag tycker kanske inte slutade så värst argumenterande?? Jag tycker snarare att texten blev någon form av debatt, vilket jag faktiskt sökte upp - och det är ju en form av argumenterande text. Så egentligen ska jag inte säga så mycket mer nu. Men som att det här resultatet med debatt-texten skulle vara något dåligt? Jag konstaterar att jag heller inte känner att jag är särskilt inne i ämnet debatter, hehe. Och syftet är att påverka - här kommer en länk: http://larare.at/svenska/moment/texttyper/debattartikel.html Alltså vi kanske kan samla ihop mina tankegångar till att texten blev mer som en debattartikel, tror jag. 
Här kommer en länk som också får sammanfatta den här delen: http://komvux.cecile.se/utdelat_under_lektionen/skriv_tips/argumentera/Argumentera%20-%20Olika%20typer%20av%20texter%20+%20hur%20man%20skriver%20dem.pdf
I mellanstadiet, sådär i femman eller sexan kom jag hemskuttande någon gång och berättade glatt att vi skulle argumentera i klassen, ja det var väl så kul så att det etsade sig fast i minnet. Så där under en tid hade vi en hel del argumentarande både i skolan och en engagerad-elev-som-drog-hem-samtalsämnet? Okej, jag tror att jag skulle kunna göra den här diskussionen lååång, vilket vi kanske kan ta någon gång när ämnet lockar mer och jag lyckas skriva ihop något bra om det. Kul!
Nä, nu ska jag fortsätta tänka på cellonoter istället så att jag så småningom kan avrunda tisdagen med att läsa ett kapitel ur Förföljaren av Nora Roberts - möjligtvis att det blir roligare uppdatering senare framåt helgen då. Ni får ha det så bra i höstmörkret så länge! 

Sir Thomas Browne och Citat // Bokprojekt del 2

        ...att denna synliga värld blott är en bild av 
den osynliga, i vilken – som i ett porträtt – tingen inte
    finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former.
                          Sir Thomas Browne
 
Texten hittas på sidan 193, vid delen som heter Panorama, i Nora Robetrs Förföljaren. Den här gången blir det en större utmaning att skriva och tänka kring det känner jag. Eller bara att förklara, fast minns att inga tangegångar är fel! Robert Frosts ord kanske var lättare att se och förklara? Dessutom var det en kortare text. Varför är det alltid så att något längre behöver vara mer avancerat? Ärligt talat ser jag faktiskt mer framemot att tolka meningen i fotografi den här gången.
Så den här gången vill jag faktiskt börja med att fråga dig som läser vad du får upp för funderingar? Själv tänker att det är lättare att se en helhet om vi tar mening för mening. Det första låter ju helt omvänt och knäppt? Att denna synliga värld blott är en bild av den osynliga. Tänk om vi kanske bara är en ”lek” som någon hittat på i den verkliga världen, som när man var liten och satt på golvet och lekte med legogubbar till exempel. Verkligheten kanske finns precis utanför en dimridå, den värld som är osynlig för oss. Något som jag också tänker på är att alla är ju olika individer och att vi ser på vår omgivning på många, många olika sätt. Jag älskar att försvinna in i den värld och rymd som cellon och musiken ger mig. Man skulle kanske kunna säga att det är min synliga värld och att den är osynlig för andra. Alla kan såklart gilla musik, men just min värld och mitt universum ser ju ingen annan om jag inte berättar om det. Som i ett porträtt. Det är troligtvis den meningen som får mig att koppla ihop det här med bilder och fotografi. Varför just ett porträtt? Kan det inte vara en tavla? Ett porträtt är en avbildning, för att återge en individ? Eller återge en personlighet kanske, genom att kunna se ett speciellt ansiktsdrag i ett porträtt. Tingen inte finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva om det här, jo, jag tänker att jag skulle vilja skriva vidare på det första som jag skrev. Finns vi inte som vi gör eller finns inte saker på det sätt som man upplever det. Utan i snarlika former, bara i liknande meningar. Det skulle kanske kunna låta som hallucinationer, eller som om det finns något dubbelt av allting, som något parallellt.
 
                  ...att denna synliga värld blott är en bild av 
          den osynliga, i vilken – som i ett porträtt – tingen inte
              finns i sin verkliga gestalt utan i snarlika former.
                                   Sir Thomas Browne
 
Sir Thomas Browne föddes den 19 oktober 1605 och dog på sin födelsedag 1682. Han var en engelsk författare och skrev inom många olika ämnen som medicin, religion och vetenskap. Thomas Browne har bland annat skrivit Religio medici och Pseudodoxia epidemica. Det står på wikipedia att den senare boken handlar om sagoväsen som gripar, basilisker och fågeln Fenix, och han frågar sig om det finns fyrfotadjur med olika långa höger- och vänsterben.
Jag hittade en rolig sida på Goodreads med Thomas Browne citat så jag avslutar den här delen med att dela sidan med er: 
https://www.goodreads.com/author/quotes/53520.Thomas_Browne

Litteraturpristagaren och Kulturkollo...

Hej! Även om jag inte har har någon ny uppdatering i berättelseuppdatering så tänker jag ändå skriva ihop något litet kort. Vi kan ju börja med att nämna att den brittiske författaren Kazuo Ishiguro fick årets nobelpris i litteratur. Jag vill jättegärna skriva ihop något om honom under veckan, så får vi se när det skulle komma upp. I sociala medier har jag fått syn på hans bok Begravd jätte och den låter spännande. Vi får se om jag lyckas läsa något av vinnaren i litteraturpriset innan året är slut? Vad har ni för tankegångar om årets pristagare? Ni kanske redan läst någon bok av honom? Juste, här kommer en länk också till Begravd jätte från Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789146226659/begravd-jatte/ 
När nu skrivinspirationen svackar lite är det just roligt med sociala medier. Jag läste ett inlägg från @Kulturkollo på Instagram: https://www.instagram.com/p/BaDpeWRDE6S/?taken-by=kulturkollo 
En utmaning! Jag tänker att det skulle vara något roligt att få ihop en text på - bara för att hålla igång skrivandet. Eller så kan det vara något att påbörja, sedan kanske det utvecklas till något större. Om inte annat kan man skapa funderingar och filosofera vidare under veckan.
Nä, nu ska jag faktiskt skriva ut texterna från bokprojektet så att jag får en överblick över det. På återseende lite senare i veckan!

Kungens Fånge, Victoria Aveyard - Bokrecension

Till min födelsedag i år önskade jag mig många böcker, vilka jag har delat baksidorna på under hela september. 
Jag började nästan genast läsa en av böckerna, Kungens Fånge, och jag älskar fortfarande författaren Victoria Aveyard. Hon är ju så bra! Medan jag läste förstod jag också att det ska komma ut en fjärde del. 
Än så länge tycker jag om serien som helhet, okej, även om vi kan konstatera att första boken, Röd Drottning, varit bäst enligt mig. Nu längtar jag supermycket efter att den sista delen kommer ut på svenska. Så länge kommer i all fall en bokrecension på del tre!
I slutet av Glassvärdet blev Mare tillfångatagen av kungen Maven. Mare räddade sina vänner genom att ge sig själv till kungen, precis som Maven hela tiden hade önskat i alla sina brev till henne. Nu är hon fånge hos kungen i palatset. Mare är inlåst i ett eget rum, med en säng och senare upptäcker hon att Julians gamla böcker står i hyllorna. De böckerna blir en tröst i väntan på att Cal och blodssvärnet ska komma och rädda henne. Mare visas upp i fina klänningar under middagar och andra framträdande. Men hon vaktas dygnet runt av fångvaktare och har fot- och handledsbojor på sig hela tiden med tyst sten i. Hon kan inte använda sina blixtar på ett väldigt långt tag...
Samtidigt har Maven svårt att få kungariket att hålla ihop och under bokens gång splittras det en del. Jag tycker att karaktären Maven är grym men det är ju den gamla drottningen Elara som gjort honom till det han är, ett monster eller hur man vill beskriva honom. Något som han ändå fortfarande har kvar är sin kärlek till Mare - fast han älskar ju Mare på sitt eget vis. Evangeline av huset Samos finns också kvar i palatset. Hennes familj är en av de som vill ha ett eget rike och går emot Maven, de flyr vid kaoset som uppstår när Mare räddas. Evangeline spelar också en stor roll när Mare blir fri!
Jag tycker att det är intressant och kul att läsa om hur Mare förändras genom serien. Till en början var hon flickan Mare Barow i Pålträsk som hängde med sin bästa vän Kilorn. Sedan har hon varit blixtbäraren i kungahuset, lite som en bricka i ett spel som kungafamiljen spelade. Det var ändå där hon hittade sig själv och sin förmåga, något som ju är en jättestor del av henne. Senare kan man fråga sig vem Mare är utan sina blixtar? Eller det känns som att hon frågar sig själv det många gånger. Och vilken av alla dessa karaktärer tycker jag bäst om? I Kungens fånge upplevde jag det som att Mare utvecklades till en mognare blixtbärare. Hon kanske förändrades från att tro att hon var som "deras ledare", vilket hon väl på sätt och vis var, men att hon nu inser att allt inte handlar om blixtbäraren. Mare var väl länge, och är fortfarande en del, blodssvärnets ansikte utåt. Eller upprorets ansikte? Eller hur upplever ni de här karaktärerna som jag pratar om, Mare och Maven? 
Det som från början mest var ett uppror från blodssvärnet blir till ett stort stort krig. I Julians böcker har jag i och för sig för mig att man får veta att det här kriget och konflikterna alltid funnits, mer eller mindre. Kungens fånge slutar med att Cal ger sig av efter att han faller för en möjlighet, något han tror kan bli ett slut på allt elände. En allians ska skapas mellan Ravinen och Kung Tiberias (Cal). Evangeline och Cal måste gifta sig, något som redan drottningprovet visade för länge sedan.
Cal lyder order men han kan inte fatta beslut. Det är något som Mare tänker, egentligen är det Mavens ord. Meningen beskriver faktiskt Cals karaktär och personlighet väldigt bra. Hm, jag skulle vilja skriv mer om Cal och Evangeline. I den här boken fick man läsa vissa delar ur Evangelines perspektiv, vilket var spännande att förstå henne bättre. Tidigare hade man skapat en bild och uppfattning utfrån andras tankar. Fast jag tror att det blir roligre att skriva om fler karaktärer någon annan gång. En fråga som jag ställer mig inför den sista delen är hur det kommer se ut mellan De röda och Silvrarna. Kommer silvrarna fortfarande att vara rikast "bäst" och äga världen och de röda än en gång vara deras slavar? Och ha det fattigare ställt. Hur kommer deras samhälle egentligen att utvecklas?
Jag tycker att boken är jättebra. Mycket att jag tycker så mycket om boken beror helt klart på författaren. I den här bokrecensionen tycker jag att jag lyckades skapa många frågor och funderingar och visst är det fantastiskt när en bok kan göra så med en. Ungdomarr, gamla, alla borde läsa boken, speciellt ni som gillar att läsa om påhittade världar, som typ fantasy, där människorna lever på helt annorlunda sätt, där det är uppdelat som till exempel röda och silvrar. Jag gav lätt den här boken 5 av 5 stjärnor!

Robert Frost och Citat // Bokprojekt Inledning

Slut och början – de finns inte alls
           Endast det emellan 
                Robert Frost 
 
Jag har börjat läsa Nora Roberts bok Förföljaren. Jag tror att bokrecensionen på boken kan bli riktigt spännande och bra. Idag kan jag väl säga att jag älskar när man läser en bok där man känner igen sig i karaktären! Vem gör inte det? Det är så kul att läsa om huvudpersonen Noami som är en framgångsrik fotograf och hennes fotoäventyr och fotograftankar. Jag undrar om det var därför som jag fick tillbaka min fotoglädje efter en tid utan fotoinspiration...
Nej idag hade jag egentligen tänkt att skriva om något annat som hör till boken. Som jag förstår det finns det olika delar i boken/avsnitt, med fotorubriker, så som Skärpedjup eller Panorama. Under varje avsnitt står det alltid en dikt, eller kanske är det utdrag ur någon dikt. Under torsdagarna i oktober vill jag dela med mig av de här texterna och lite om vem som skrivit de. Sedan kan vi kanske tillsammans tänka vidare på vad det betyder? Okej, det här skulle kunna bli ett jättestort roligt bokprojekt för mig då jag plötsligt fick fler idéer om det hela, men vi inleder det i alla fall så här. 
Skärpedjup hittar ni på sidan 101 i boken och där läser jag:
 
                           Slut och början – de finns inte alls
                                      Endast det emellan 
 
Det här kan man verkligen tolka hur som helst. Jag tycker själv att tanken är fin – att endast det emellan finns? Visst är det här något sådant man alltid borde ha med sig genom livet, tror jag. Fast å andra sidan är ju en tanke för många att man föds och dör. Sedan vill man väl hoppas eller ha en tro om att ett land som Nangijala, från Bröderna Lejonhjärta, finns i verkligheten. På vilket sätt vill ni tolka eller berätta om meningen? 
 
Robert Frost var en amerikansk poet som föddes 26 mars 1874. Han är en av USA:s mest betydande och lästa moderna lyriker. Frosts lyrik utmärks av en sträng form och ett enkelt bildspråk. 
En annan dikt som Robert Frost har skrivit är The Road Not Taken, vilken ni kan läsa här om ni vill:
https://www.poetryfoundation.org/poems/44272/the-road-not-taken
 
Källor: 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Robert_Frost
https://www.poets.org/poetsorg/poet/robert-frost
 
             

Ett inlett bokprojekt...

I måndags spelade jag cello i en fin kyrka, lade märke till fina reflektioner i pianot från färgerna i krykofönstret. Den stunden tar jag med mig den här veckan. Det roligaste jag har i berättelseuppdatering är ett roligt projekt som jag påbörjade medan jag nu läser Förföljaren av Nora Roberts. Ett projekt som från början mest var lite spontant, men nu har jag gått in i en inställning om att det kan bli ganska mycket större än så. Steg 1 är att skriva ner resten av citaten och reflektera kring. Det är faktiskt spännande och det känns som att det utvecklar mitt skrivande. Jag börjar dela det här med er från och med torsdag så får ni en inblick i vad jag pratar om. Så ser jag framemot att börja med steg 2 också så småningom, att ge mig in i att försöka tolka och förmdela texterna i fotografi. Någonstans där tänker jag kanske att jag börjar att göra lite videouppdateringar om projektet - men än så länge är det steg 1 som gäller! Och ni får hänga med genom allt. 
Vad det gäller berättelser så har jag inte skrivit något de senaste dagarna och som det ser ut nu så går det lite i perioder i och med skolan... Men det känns bra och kul att vara igång med ett bokprojekt i alla fall. Jo förresten, Förföljaren är väldigt bra också. Har redan många funderingar kring boken, så bokrecensionen kan nog bli bra! Ni får ha det så bra, så hörs vi senare under veckan! 

RSS 2.0