Jungfrustenen, Michael Mortimer - Bokrecension

Egentligen borde man väl skriva en bokrecension direkt efter att man läst färdigt en bok. Så blev det inte den här gången så nu får vi väl se hur det här går. När jag sökte upp Jungfrustenen, som jag har läst alltså, på nätet kom jag till en väldigt bra sida. Som satte ord på vad jag också håller med om. Det var ungefär att det alltid går så bra och det verkar aldrig gå riktigt dåligt för dem. Varför? Vilket jag verkligen kunde känna igen mig mer och mer i ju mer jag läste.
Michael Mortimer är en pseudonym för Daniel Sjölin och Jerker Virdborg.
Huvudpersonen heter Ida Nordlund. På Nobeldagen får Ida ett samtal från sin mormor som heter Alma och bor i Ryssland. Alma behöver hjälp och ber Ida ta hand om en ask. Vad kan det vara för något i den? Självaste nobelpristagaren Anatolji Lobov ger Ida asken på Nobelfesten.
Asken är viktig och Ida måste noga ta hand om den. Men snart går det upp för henne att det är många som vill åt vad-det-nu-kan-vara-i-den. Ida måste fly och det är så här allt börjar…
Till en början utspelar sig alltså boken i Stockholm där Ida går en kurs på Karolinska Institutet. Boken inleds med dessa rader: Beep! Beep! Beep! Åh, de där signalerna, att de aldrig kan sluta! Inne i Ida Nordlunds sexton kvadratmeter stora rum på Student-backen på Gärdet hade mobiltelefonens väckarklocka just satt igång med sin enerverande signal. En kolmörk svensk decembermorgon syntes utanför fönstret. Av den här inledningen får man ju en riktig mysig och fin bild av Stockholm denna vinterdag på Gärdet.
Jag förväntade mig inte så mycket av boken från början, men det var faktiskt riktigt spännande och jag måste erkänna att jag ändå blev nyfiken på fortsättningen!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0