Bakelit

Bakelit var ett ord jag kom förbi för ett tag sedan. Jag minns inte exakt hur meningen var byggd och innebörden av ordet då - eller om det har flera betydelser. Men här hittade jag lite: http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-bakelit Av första beskrivning låter det som ett material. "Helsyntetiska plast" står det. Helsyntetisk är ju kanske ett annat ord att söka upp då. Leo Hendrik Baekeland var det som uppfann detta. Jag ville framförallt ha ner vad det här betydde men såklart, som med mycket annat så finns det mycket mer att söka upp om Bakelit. Vad, vem, varför och hur är frågor man kan ställa? Kanske en rolig sak att komma ihåg till framtiden. Jag ska försöka hitta meningen igen som jag läste ordet i. Ha det så bra så hörs vi med något nytt ord till nästa torsdag!

16 år, avslutar "Ängeln Emelie" och två nya böcker...

Sen förra veckan har jag inte gjort så mycket alls. I fredags hade jag en svenska timme sista timmen i skolan så då hann jag igenom en del på "Ängeln Emelie". Det kan jag få klart nästa gång jag sitter och skriver. Ska försöka få lite gjort på fortsättningen på "Drömmar blir verklighet" när jag orkar. Jag har gått och blivit förkyld vilket inte har en bra kombination med att göra saker. Jobba, tänka och så vidare. Kryar på mig under veckan och hoppas på lite mer ork. Jo, men jag är 16 år nu. Känns märkligt att skriva det så här måste jag erkänna. Jag fick två nya böcker - anledningen till att jag tog upp "16 år!", så den ska jag försöka skriva om någon dag. Men jag kan ju nämna vad boken hette så kan ni om ni vill söka upp den, "Kanske är det allt jag behöver veta" av E Lockhart och "Ringar på vatten" av Åkerblom. Jag ska fortsätta dricka te mängder och bli frisk under resten av veckan.
 
 

Bodil Malmsten

 Bodil Malmsten är en svensk författare, dramatiker och kulturskribent. Hon föddes år 1944 i Bjärme som ligger i Jämtland. Hennes far var agronom (nytt ord att söka upp?) Bodil växte upp hos sina morföräldrar i Jämtland och på fosterhem i Vällingby. Bodil Malmsten har studerat vid konstakademien. Författaren har skrivit många dikter. Hon debuterade med en barnbok "Ludvig åker" år 1970. Bodil Malmsten har även ett eget bokförlag Finistere. Hon har även fått medalj Litteris et Artibus som står för framstående konstnärliga insatser av kungen. Senaste boken kom författaren ut med år 2015, "Det här är hjärtat".

Två eller tre saker jag glömde berätta för dig, Joyce Carol Oates - Recension

 Joyce Carol Oates är en amerikansk författare. Hon föddes den 16 juni år 1938. Joyce Carol Oates levde sin barndom på en bondgård. Som fjortonåring fick hon sin första skrivmaskin. 19 år gammal fick hon sin första utmärkelse som författare. Joyce Carol Oates skriver i många olika genrer. Romaner, noveller, pjäser, lyrik och fakta. Författaren är mest känd för sin roman Blonde som även blivit film. En faktabok som Jyuce Carol Oates skrivit är Om boxning.
Tink Traumer som kommer ny till en klass. De är sist året på gymnasium. Om hennes närmsta vänner som är beredda att göra vad som helst för henne. Tink Traumer som blir deras bästa vän. Men en dag försvinner hon… Efteråt påverkar hon sina vänners liv. Boken utspelar sig i skolmiljö oftast. Den är skriven ur de olika vännernas perspektiv. Lite deppig bok kanske, speciellt första delen. Jag upplever den här boken lite svår att sammanfatta från början till slut, utan att avslöja för mycket. Jag tycker att vissa meningar var lite långa, så man fick läsa om den för att förstå meningen. Boken hör nog inte till en av mina favoriter, men jag tycker att ni ska ge den en chans om ni springer på den. Inte så att jag kommer läsa om den i första taget. Jag skulle nog säga att boken lämpar sig för 12/13 år och uppåt.

 

 


Formalitet

Den här sidan: https://sv.wiktionary.org/wiki/formalitet#Substantiv menar på att det är "yttre nödvändighetssak" - vilket jag inte riktigt förstår. Jag hittade lite annat också i alla fall. Formalitet är en yttre regel som måste följas för att något ska vara giltigt, te x formsak de juridiska formaliteterna avklarades snabbt. Källa: http://www.vad-är.se/vad-ar.php?det=4703&Formalitet 

Emelies kärlek - Baksida

Det är sommar och varmt. Emelie är kär.- kär i ven väldigt söt tandläkare. Men David vill förlova sig. Det blir svårt. Hon är så kär, men hon älskar Davids isblå ögon. Det är vackra. Vad kan Joel ha i åtanke när han bjuder ut henne på förlovningsmiddag för att fira förlovningen så tidigt, bara dagar efter att de förlovat sig? Vem är David egentligen? Och kommer Emelie få sin tandläkare?  

Emelies Kärlek - Färdigrättad! , sista sommarlovs dagen 2015

Hej på er! Har ni haft det bra sedan förra veckan? Jag är rätt så seg fortfarande med att göra saker. Sommarlovet har sina nackdelar också. Sen kanske jag också är i en period då jag är lite segare med att ta tag i saker som jag egentligen vill göra. Imorgon kommer skolan igång i alla fall. Jag tänkte försöka ha lite varannan dag på rasterna - vilket innebär att jag tänkte jobba med berättelser varannan dag typ. Vi får se hur det går. Skönt på ett sätt i vilket fall som helst att komma igång igen. Även om kanske inte hade tackat nej till lite mer lov när jag tänker efter. Idag kom fick jag äntligen färdigt rättningen av "Emelies kärlek". Så småningom gör jag som sagt kanske en ny bokform utav den. Först har jag lite andra berättelser som ska avslutas, påbörjas och rättas. Ska försöka ta tag i "Julen 20134" så småningom. Är lite på G med berättelser idag, så jag kanske skriver några rader på nuvarande berättelse lite senare. Sköt om er så hörs vi under veckan!
 
 

Självömkande

Självömkande menas med en som/att man tycker synd om sig själv. Om jag förstår det rätt, är det ett Adjektiv? Frågan är då vad Adjektiv är - det kan jag skriva mer om vid tillfälle. En synonym till ordet självömkande är t e x självmedlidande. Självmedlidande betyder ungefär självömkan.
 

Emelies kärlek - Tandläkaren och killen (5)

Jag somnade på soffan runt fyra på morgonen efter att ha funderat och funderat på att gå tillbaka till David och be om förlåtelse. Man han fick väl skylla sig själv. Jag vaknade av en puss i pannan.

- God morgon älskling! sa Joel.

- Vad är klockan? frågade jag och gäspade.

- Sent på eftermiddagen, tre, svarade Joel.

Jag satte mig upp i soffan.

- Lite fika då, sa jag trött.

- Nej. Vi ska ju ut och käka! Du kommer inte orka någonting i så fall, sa Joel.

- När ska vi sticka Joel? frågade jag.

- Jag har beställt taxi till fyra, sa Joel.

Jag var inne i badrummet en halvtimme senare. Jag hade fått på mig en röd klänning för kvällen. Klänningen hade jag fått av Joel precis när vi träffats. Så, nu kom den alltså till användning, ett halvår senare. Jag drog snabbt en kam genom håret.

- Emelie. Taxin är här nu, ropade Joel genom dörren.

I hallen stod Joel i fin svart kostym. Han hade en flaska rött vin i ena handen och ett glas i andra.

- Vad sägs om en fördrink i taxin älskling? sa Joel.

- Ja, det låter som något bra, sa jag leende.

Vi tog oss ner till taxin.

- Till Pepparvägen 37, sa Joel till mannen som satt vid ratten.

Joel hällde upp en vit vätska i glaset och räckte mig det.

- Skål, sa han , som ett tecken på att jag skulle dricka det.

Det smakade beskt och surt. Jag blinkade förvånat ett par gånger.  ”Vad fan var det?”, tänkte jag.

Joel log.

- Gott? sa han.

- Ja, sa jag övertygande och vände mig bort från Joel. Jag gjorde en grimas till min spegelbild i bilrutan. Utanför fönstret svischade stora villor förbi. Jag tror att vi var inne i ett rätt så exklusivt område. Taxin stannade utanför ett stort rött tvåvåningshus. Det lyste i ett fönster på övervåningen. När jag klev ur taxin såg jag att två svarta bilar stod parkerade på garageuppfarten. Joel vinkade adjö till mannen i taxin, utan att betala. Det var nog först då som jag verkligen började undra vad Joel hade planerat för förlovningsmiddag. Joel gick hemvant in i huset. I hallen tog jag tag i Joels arm.

- Vad ska vi göra här? utbrast jag.

Jag tror att man hörde hur förtvivlad jag lät.

- Vi ska bara hämta mina kompisar, sa Joel.

Jag följde motvilligt efter Joel uppför trappan. Dörren öppnades strax efter att Joel knackat. Han gav mig en knuff i ryggen. Innanför tröskel såg jag mig omkring. Rummet som vi hade kommit in i var omöblerat. En dammig takkrona lyste upp rummet. Min blick föll snabbt på de två svartklädda männen som stod framför mig. Den ena hade kort mörkt hår och den andre hade lite längre mörkt hår, med en lugg som hängde ner i pannan. Den ena killen såg mig intensivt in i ögonen.

- Vi skulle ha en liten förlovningsmiddag idag, sa killen med dov och skrovlig röst.

Den andre killen skrattade hest.

- Låt mig presentera sällskapet i rummet. Sen tidigare känner du ju Joel, bredvid mig står Anton och jag heter Alex, fortsatte killen som hade yttrat sig först.

- Jag heter Emelie, fick jag hest fram.

- Trevligt att träffas Emelie, sa Alex och räckte fram handen.

Nu stapplade jag försiktigt fram till Alex och hans hand.

- Trevligt med en förlovningsmiddag också. Vår förra gick inget vidare, sa Anton.

- Vet du hur vi brukar fira förlovningar? frågade Alex mig.

Jag skakade på huvudet. Jag fick ett hårt slag så att jag flög in i väggen.

- Sådär, sa Anton.

Jag skakade på huvudet där jag låg på golvet för att kunna se bättre. Fortfarande så såg jag dubbelt av allt. Så, när Alex närmade sig kom det två stycken Alex mot mig. De båda Alexarna närmade sig hotfullt och växte sig större och större i mitt synfält. Jag fick två hårda sparkar innan allt svartnade.

 

När jag öppnade ögonen en liten stund senare hade jag ett hemskt ringade i mina öron. Det tog ett tag innan jag uppfattade att det stod en till person i rummet. Han stod vid fönstret, vänd mot Alex. Jag tror att Alex var ledaren över gänget, av det som jag hunnit förstå mellan sparkar och slag. Jag försökte höra vad de pratade om. Först hörde jag bara ringande och ett väldigt svagt brusande. ”Som när man lyssnar i en snäcka och kunde höra brusandet från havet”, tänkte jag.

- Ska du komma och förstöra det här roliga igen nu? sa Alex.

- Mm, hördes det bortifrån fönstret.

- Emelie är vår David, sa Joel.

- Tro inte det, svarade David kort.

Så fort jag förstod att det var David försökte jag röra mig. Det skulle jag inte ha gjort. Det kom ett stönande från mig som fick alla killar att vända sig mot mig. David hoppade på honom och när Anton plötsligt hoppade in i det föll hela gruppen av killar till golvet med en duns. Det hördes ett ”aj” från högen. Sparkar, knytnävar och slag. Där hörde ett nytt ”aj”. Joel, vart var han? Joel stod borta vid fönstret och viftade desperat med händerna i luften.

- De kommer. Polisen kommer! skrek han.

Anton kom upp på fötter först och rusade bort till fönstret. Alex flåsade och det droppade svett från honom.  När han vände sig från mig så rann det ner näsblod på golvet. De försvann ut genom fönstret. Fönstret svängde ut på vid gavel. Det blåste in en kall vind som fick mig att huttra till. David gick fram till fönstret och stängde det, medan jag satte mig upp.

- Nu kommer dem undan, sa jag rossligt.

David sjönk ner bredvid mig.

- Det får vara så nu. Bara de inte kommer tillbaka, sa han.

- Men David! Jag kommer aldrig känna mig riktigt trygg förrän de är fast, utbrast jag.

- Emelie, det blir bra, lugnade David.

Om det blev bättre? De närmsta månaderna blev faktiskt riktigt bra. Jag flyttade in hos David. Det var sprudlande kärlek i huset under hösten. Vi kände oss så lyckliga. Jag trodde verkligen på det i vissa stunder under de här månaderna…


Lite roligare att skriva, mer skrivande

Den här veckan känns det faktiskt lite roligare att sitta här och skriva måste jag säga. Jag har kommit igång lite mer under veckan. En berättelser har jag fått färdig, så där ska bara rättas igenom. Emelies Kärlek ska renskrivas på datorn och Julen 2034 tänkte jag börja jobba och fixa till hösten. Jag tänker inte börja skriva på något nytt, med tanke på att jag skrev färdigt en berättelse utan få färdigt lite. Hoppas på att jag kan hålla igång och skriva mer under veckan.

Joyce Carol Oates

Joyce Carol Oates är en amerikansk författare. Hon föddes år 1938 den 16 juni i Lockport i New York. Författaren växte upp på en bondgård. Joyce visade begåvning och intresse för skrivandet och blev uppmuntrad till att fortsätta. Fjorton år gammal fick hon sin första skrivmaskin. Det var då hon började skriva. 5 år senare fick Joyce sin första utmärkelse som författare. Joyce Carol Oates har skrivit böcker i flera olika genrer, romaner och noveller men också pjäser, lyrik och fakta. Joyce Carol Oates är mest känd för romanen Blonde.  Den första romanen blev Joyce inspirerad att skriva när hon flyttade till Detroit - de sociala oroligheterna i staden, det var romanen With Shuddering Fall. Joyce Carol Oates är en av de mest hylade amerikanska författare någonsin. Författaren har flera gånger förutspåtts att få nobelpriset i litteratur, men inte ännu.
 
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Joyce_Carol_Oates
Bild: http://arts.princeton.edu/people/profiles/jcsmith/
 

Bodil Malmsten, Mitt första liv - Baksida

Jag har börjat läsa på en ny bok under juli månad - Eller om det var i slutet av juni till och med. Det är faktiskt mammas bok. Den har legat och väntat på nattduksbordet ett tag, men nu så, så gick turen äntligen hit. Så, här kommer baksidan, och så småningom även en recension! Baksida:
"Mitt första liv handlar om min för varje dag allt mer fantastiska barndom i en by i mellersta Norrlands fjälltrakter och om min ungdom i London och Vällingby. Enligt mitt svenska personnummer blir jag sextio det här året. Det märks på att jag drabbats av det ålderstecken som är att minnas sin barndom - precis som människor som är gamla på riktigt glömmer jag vad jag åt till frukost, men minns när jag tog mina första steg. Jag minns min första film, den om tandtrollen Karius och Baktus och jag minns min första kyss, jag minns norrskensnätterna i norr och slasket i Vällingby, älgar och thinnersniffare och jag upphör inte att förundras över mitt levnadsöde. Inte det att jag skulle vara särskilt intressant - jag är en helt vanlig representant från min generation - det är det som hänt mig som är det intressanta. Själva berättelsen. Mitt första liv är illustrerad med teckningar och fotografier. En gång studerade jag keramik på Konstfack men när läraren sa att min lermugg såg ut som en yllemössa gick jag över till bildkonsten. Först på Målarskolan Idun Lovén och sedan på Konstakademien. Det säger jag för att den som inte tycker om teckningar i boken ska veta att den tycker fel. Fotografierna i Mitt första liv är tagna ur mina familjealbum, de är dokument från en tid som lever kvar så länge  jag gör det, för alltid. Att jag skulle dö är lika otänkbart som att jag blir sextio, det faller på sin egen orimlighet".
 
 
 
 

Block med ugglor på!

För att kunna författa måsteman ju ha ett block att skriva i. Jag fick det här supergulliga blocket med söta ugglor på av mamma här om dagen. Visst var det gulligt? Jag vet tyvärr inte var det är köpt. Nu kan jag ju skriva på som bara den, nu när jag vet att jag har ett skrivblock som väntar. Måste man liksom inte ha det snyggt i sin arbetsmiljö? Eller hur!
 

Emelies kärlek - Tandläkaren och killen (4)

Dagen efter, det var en lördag, var jag bakis. Joel var förstås iväg på jobbet. Han var sällan hemma på helgerna. Jag bestämde mig för att ta en promenad för att vakna till liv. Så klart så hoppades jag på att må lite bättre efter promenaden. ”En promenad gör gott”, tänkte jag. Jag gick runt Pianosjön. Pianosjön hade fått sitt namn från en pianist. Ja, han levde långt före mig. Varje dag hade pianisten gått ner till sjön för att spela. En del trodde att han spelade för alla djur i vattnet. Medan andra trodde att pianisten spelade för människorna som tog en söndagspromenad runt sjön. När jag gick förbi tandläkarens hus så satt David på trappen och läste i en Dagens Nyheter.

 

- Hej Emilie! utbrast han när jag kom gående.

- Men hej David! Så här sitter du i solskenet, svarade jag.

- Ja, det är så härligt väder. Du vill inte komma in på en kaffe? frågade David.

- Varför inte? När du nu ändå frågar så, svarade jag.

 

Jag följde efter David ut i trädgården på baksidan. Det var en stor trädgård med äppelträd, vinbärsbuskar och ekar. David ledde mig till en uteplats bakom en stor buske med svarta vinbär. Där satte jag mig i skuggan medan David fixade fram kaffet. Han kom strax tillbaka med en bricka med två kaffekoppar, en sockerskål och en kanna mjölk.

- Vill du ha mjölk i? frågade David när han hällt upp kaffet.

- Ja tack, men jag kan nog hälla själv, sa jag.

David nickade och satte sig ner mittemot mig.

Jag hällde upp mjölken i mitt kaffe, innan jag försiktigt lyfte på koppen och sörplade lite på kaffet. Det var så varmt så att jag brände mig på tungan. Jag gjorde förskräckt en grimas och ställde ner kaffekoppen.

- Oj! Var det varmt? skrattade David.  

- Ja! sa jag.

David log lite tvekande mot mig. Jag log tillbaka. Fåglarna kvittrade som bara den. David hade ett svalbo uppe vid takkanten på terrasen. Det var svalorna som hördes mest.

- Värst vad du ser trött ut idag, sa David efter en stund.

- Var det en komplimang? Joel bjöd ut mig igår, svarade jag.

- Jaha. Ja, jag såg hur ni, fulla som ni var, ramlade hemåt igår, sa David.

Jag svarade inte. Hade David sett oss? Det var ju pinsamt!

- Du vet vad jag har sagt, fortsatte David.

Davids kommentar gjorde mig arg. Skulle han komma här och säga vad jag skulle hålla mig till för människor.

- Han bjöd ut mig igen, på förlovningsmiddag, kastade jag ur mig.

David rycket till men svarade inget på det.

- Du kan inte vara med honom Emelie! utbrast han istället.

- Ska du bestämma över vilka jag ska umgås med? sa jag argt.

- Nej, men Emelie…, började David.

- Då så, sa jag kort och reste mig upp.

Jag började gå genom trädgården. Ångrade mig genast kunde inte förmå mig att vända mig om.

 

Jag somnade på soffan runt fyra på morgonen efter att ha funderat och funderat på att gå tillbaka till David och be om förlåtelse. Man han fick väl skylla sig själv.

Inte sådär jättebra...

Hej på er! Ja, jag har skrivit så mycket sen senast - Eller inte. Ibland får jag de här rycken då jag verkligen hela tiden. Sena kvällar, typ varje dag och så vidare. Men inte just nu. Aja. Lite sommarlov får man kanske ta sig? Tänkte att jag skulle sätta mig ner med en kopp te ikväll. Skriva ner en lista på vad jag vill dela med er och göra en lista/översikt på vad jag vill jobba med vidare för berättelser. Jo förresten. Jag och mamma har kommit igång med rättningen mer. Just nu lite mer genomrättning av Emelies Kärlek. Så småningom kanske jag gör någon ny liten bok på den. Vi får se. Bilden kommer förresten från Fjärilshuset idag! Jag gillar färgerna, så vackert - Men skärpan blev halvbra.
 
 
 

RSS 2.0